Eftermiddag med Lucas
från att hämta lillskrutten vid 16 så har det gått i ett ler.
Vaga löften till ett barn har nog alla råkat ge vi ett eller annat tillfälle men att göra det till Lucas å sedan försöka glömma det kan vara förödande. Vi hadde en fantasisk dag i söndags när Anja städade så var vi ute. Mata fåglar samlade kastanjer tills våra byxor höll på att glida av både mig å Lucas å dessutom så lärde han dig att klätts i BERG. Efter att utmanat ödet både en å två ggr så att jag stog med hjärtat i halsgropen ramlade han trots alla sinna försiktigthets åtgärder ner å gled ber för bergssidan på väg upp till klocktornet här i uddevalla.
Jag lovade då att skaffa han ett rep för riktiga bergsklättrare har sånna. Och i dag var altså dagen då pappa skulle bevisa att han inte ljög så Lucas frågade uppmande "pappa vart är repet bergsklättrare använder som du lovade åt mig" hmmmm jo så var det ju.
Tar mig till kontoret letar förbrilt efter ett smidigt rep ja vet att min far lämnade efter mig och döm om min förvåning och tillika Lucas otroliga lycka när repet inluderade en sele stoppanordning och hela kittet. Lol vem kunde ana men nog var ja värdens bästa pappa allt när vi stog på kontoret och provade oss fram vart Lucas armar ben osv skulle platsa i den aningens stora selen men vi klarade det.
i bland måste man ha lite tur med för att göra de små lyckliga :)